miakelas

..I morse när jag vaknade var jag skräckslagen av någon konstig anledning. försökte klura ut vad det kunde vara medans jag klädde på mig och fikade. Jag synade min nysydda misslyckade kärnvapens-blåa klänning och då slog det mig! Jag är 18 år om 5 dagar. Hela min kropp skakade av nervositet som om jag skulle flyga till mars eller få en spruta. Jag satte mig på sängen igen och funderade vars alla åren har flygit iväg.

Efter 10 minuters tänkande i sängen kände jag mig inte riktigt redo, men accepterade min ålder. Jag menar, tänk er, omogna jag, töntiga jag, provocerande jag, lipande jag, fega jag, stalliga jag. Ska jag nu bli mogen, börja ta ansvar, ratta en egen bil, börja jobba snart och skaffa eget boende? Är jag en snorunge?

Sedan funderade jag på att jag kanske inte är så omogen ändå. Jag har syjuntor, bakar och städar, gnäller över dagens problem som en gammal kärring, är väldigt bitter ibland, stickar tofflor, har ryggbesvär och är oftast uppe med tuppen! Är jag en gammeltant?

Tror bestämt att det här kallas för ålderskris. när man tappar kontrollen över sitt åldrande, känner hur man får kråksparkar kring ögonen, gråstarr (i alla fall dålig syn) och håravfall. Nej fyfasen, jag håller inte med min karl om att mognaden och åldrandet inte sitter i ett par siffror. Det sitter i synen på livet. Jag lovar att n'r jag vaknar på lördag morgon kommer jag inte känna mig som 18, utan som 78. jag kommer inte fara på krogen och shaka asset av mig, nej jag kommer bjuda mommo och övriga släkten på tårta bakad av mig och kaffe. Give me my childhood back.

Och som rubriken lyder så har jag utfört plastikingrepp idag. inte plastikoperation, utan plastklumpar på tänderna så jag ska avlasta min alldeles för djupa käke. Det är sjukt svårt att äta och det fastnar mat överallt. som pricken över I:et så gör det fruktansvärt ont då plastklumparna har små taggar på sig.  Nej fyfan, nu ska jag inte ta ut min bitterhet över bloggen utan ska istället börja med språkhistorian som skulle in förra torsdagen. Bittert.